Välkommen till "The Path"! / Welcome to the Path!

English below.

Så står vi då framme vid ett litet etappmål, dags att skriva den första ordentliga bloggen om the Path - "sång-vandringen" som sträcker sig från Trondheim till Köpenhamn, från April till September 2012! Det kommer att bli åtskilliga fler innan vi är framme. 

Det känns onekligen spännande, men samtidigt väldigt odramatiskt. Ett litet steg, ett av många.

Hur många gånger har jag inte fått frågan den sista tiden; "Varför gör ni det här, vad är syftet?"

Litet skämtsamt brukar jag svara att det kan man ju inte veta förrän efteråt, man går för att förstå bättre varför man går. Och något ligger det väl i det, det är vägen som är målet, det heter inte "the Path" för inte.

När vi vandrat tidigare år under "Sång & Gång" har vi aldrig haft en banderoll, bokstavligt eller bildligt talat, som vi vandrat under. Alla går för sin egen skull, av sin egen anledning. Det finns tusen bra skäl att vandra. Men den underbara paradoxen är att just i avsaknaden av en gemensam devis så upptäcker vi att vi har allting gemensamt! Alla är vi ett på vägen, på samma väg mot samma mål! Att se och uppleva vår enighet oavsett kulturella, etniska, religiösa, klass- eller gender-etiketter är nog det yttersta syftet med vandringen.

Men vi har identifierat tre ledord på vägen, som kommer att bära upp konserter och samtal, och som även ligger utlagda "geografiskt" på vandringen. Det börjar med miljö, vår relation till planeten vi bebor. Därefter kommer integration, vår relation till varandra. Sist kommer existens; vår relation till vårt eget inre - och alltet. Kropp, själ och ande. Treenigheten om du så vill; Skaparen, Integreraren och Livgiverskan.

När jag och Peter "rekande" uppe på pilgrimslederna i närheten av Trondheim upptäckte vi att det var väl skyltat, men alla skyltarna var vända för de som vandrade mot Nidaros. Går man åt andra hållet har man inga skyltar som visar vägen.

Den symboliskt sett största rörelsen vi kommer att göra är kanske den just innan vi startar första etappen. Vi står vända mot Nidarosdomen och vänder om 180 grader. Mot framtiden. Utan banderoller och i "oskyltat" landskap. I tusen år har det vandrats mot Nidaros. Till det yttre mot en samling reliker, gamla skelettdelar i en sarkofag. Nu vänder vi om 180 grader och i gång, samtal och sång söker vi vägar mot livet och framtiden!

Vi lever i en tid, i ett skarpt läge, där "omställning" är en fullständigt livsavgörande inställning. Att vända om är en livsnödvändighet inom alla våra tre "sfärer". Utan en radikal omställning i miljöfrågan går vi mot väggen, i planetariska dimensioner. De etniska motsättningarna i våra nordiska länder, för att inte säga globalt, ökar ständigt, vi har nyvaket och mycket smärtsamt insett att bristen på integration är ett av de största hoten mot fred och stabilitet i våra samhällen. Men även på det existentiella planet står vi i ett vägkors där jag tror vi måste gå, inte tusen år, utan tvåtusen är tillbaka för att hitta en motsvarighet.

Att värna om det existentiella mötet och samtalet är inte en filosofisk eller privatreligiös subtilitet utan lika grundläggande som både miljövärnet och värnandet av människovärdet. Att värna om vår existens är att värna om vår överlevnad.

Men om jag och Peter ska vara riktigt ärliga och rannsaka våra motiv för vandringen så landar vi nog ändå till slut i musiken. Vi är musiker först och främst och allt det här andra vi gör är nog mest för att skapa bra tillfällen att få göra musik på ett äkta och relevant sätt! Musik som berör. Djupt där inne så att det kan förvandla långt där ute. Musik som förenar bortom ord och manifest. Men samtidigt landar i ett konkret danssteg, skapar en rörelse i rummet. Sång och gång!

Men sånt här kan man ju inte sitta och skriva om, sånt här måste bara upplevas!
Join the chorus! Och slå följe på färden!

We are all one
We are all on -
The Path!

Du är välkommen till en kurs på Stiftsgården Rättvik 31/3 - 1/4 "Preparing the Path"   Först till kvarn gäller.
Läs mer om the Path här: www.thepath.nu





We have reached a first little milestone on our trip; time to write the first blog of "The Path", the song-walk stretching from Trondheim to Copenhagen, from April through September! Many more will follow!
It definitely feels exciting, but also very peaceful and safe. One little step, one of many.

How many times have I not heard the question lately: "Why do you do this, what's the purpose?"
A bit jokingly I usually reply that you can't know that until afterwards, can you? You walk to find out more of why you walk. And there is some truth in that, it is the way that is the goal. We don't call it "The Path" for nothing.

When we have done our previous walks, "Sång & Gång, we have never had a banner, literally or figuratively, to walk under. Everyone is walking for his own reason, his own cause. There are thousand and one good reasons to walk. But the wonderful paradox is that just because of the lack of a common motto we discover that we have everything in common! We are all one on the path, on the same path towards the same goal! To see and experience our unity despite cultural, ethnical, religious, class and gender-labels is the ultimate purpose of the path.

But we have defined three guiding words on our journey that will run as themes through our concerts and seminars, they are even laid out "geographically". We start with environment, our relationship to the planet we inhabit. Then comes integration, our relationship to each other. Last comes existence, our relationship to our own selves and the unnameable. Body, soul, spirit. Trinity if you like; the Creator, the Integrator and the Animator.

When Peter and I were scouting on the pilgrim-paths around Trondheim we discovered that they were all well provided with signs but all the signs were turned for those walking to Trondheim. If you walk the other way you have no signs showing your way.

Maybe the biggest symbolic move we are going to do is the one we do just before starting the first leg. We are turned towards the cathedral of Nidaros and turn around 180 degrees. Towards the future. Without banners or signs. For thousand years people have walked to Nidaros, the physical goal being a collection of relics, old skeletal parts in a sarcophagus. Now we turn around 180 degrees and in walk, talk and song we search paths towards life and future!

We are living in a time of change where "conversion" is a totally necessary concept in all our three "spheres". Without a radical conversion in terms of our environmental footprints we are walking out the plank, on a planetary scale.  The ethnical tensions in our Nordic countries, not to speak of globally, is on the rise and we have been very painfully alerted to how the lack of integration is one of the biggest threats towards peace and stability in our societies. But even on the existential plane we are at a crossroads where I believe we have to go, not a thousand, but two thousand years back to find a similar scenario.

To care for the existential dialogue and encounter is not a philosophical or privately religious subtlety but something as fundamental as caring for our environment and the human values. To care for our existence is to care for our survival.

But if Peter and I should be totally honest and scrutinize our motives for the walk we would probably land in the end in the music. We are musicians first and foremost and all these other things we do, we most likely do just to create good opportunities for music-making in a real and relevant way. Music that moves us. Deep down within so as to transform far far away. Music that unites beyond all words and manifestos. But at the same time lands in a concrete dance-step, creates a movement in time and space. Song and walk. Sång & gång!

But you can't sit and write about these things, you just have to experience it!
Join the chorus! And hit the road with us!

We are all one
We are all on -
The Path

You are welcome to a course "Preparing the Path" on Stiftsgården 31/3 - 1/4 2012. Book now! First-come, first-served! 

Read more here of the Path  www.thepath.nu

Comments

Popular posts from this blog

Trondheim

Åke Edvinsson, 60 år

Mountain and sea