Skip to main content

Posts

Showing posts from February, 2012

FFF reminiscence

English below Det har dykt upp en sida på facebook: ” Vi som minns Falun Folkmusik Festival ” där människor som drabbades av den festivalens kraft berättar litet minnen. Minnen är till för att förstå nuet bättre, endast därför känns det meningsfullt med en liten tillbakablick.   Första m innesbilden : Massajerna vid Stångtjärn, men det är inte bara en bild, det är mycket ljud också, och doft och känsla… De ståtliga massaj-männen sjunger och dansar i en cirkel vända inåt, och vi andra står tätt, tätt runt om. Trycker oss mot, vill vara delaktiga, förstå och känna den afrikanska magin som på något sätt bubblar fram från cirkelns mitt. Intensiteten i sången och de rytmiska hoppen växer och trans-dansen går mot ett klimax. De atletiska männens hårslingor, inbakade med kodynga, slår mot mitt ansikte ibland när de hoppar; en doft av afrikansk jord, en konkret känsla  av Afrikas mystik  mot min kind. Som om jag aldrig varit så nära Afrika ens i Afrika…

Under ett stjärnevalv / Under a vault of stars.

Vandrade igår natt, i 25 graders kyla, över mina älskade Mosselåkrar.  Hur kan något som är så totalt fruset och dött några månader senare jubla av lärkdrill och spovkaskad, dofta av mylla och framtid, spira av skir grönska och stråla av solljus? Hur ska marken hinna beredas? Varje gång en lika fantastisk resa, en mirakulös metamorfos från död till liv.  Men den kalla vinternatten - när man vågar sig ut i den - rymmer en klarhet som ger glimtar av de stora perspektiven. Detta sjöng till mig under färden: Under ett stjärnevalv ensam jag går. Vinternatts diadem gnistrar i mitt hår. Ensam i nattens köld? Trött, sjuk och rädd? Kanske, men ändå som vore jag en gud förklädd. Gloria, gloria in excelsis Deo! Gloria, gloria in excelsis Deo! Frostmarken där jag går glimmar till svar, glittrar av stjärnestoff, glimtar det jag en gång var. En gång - ja nu! - jag ser klart vem jag är: himlarnas stjärnevalv                                       

MIX!

mix  |miks| verb  [  trans.  ] combine or put together to form one substance or mass  MIX - the flower of the path MIX is the theme of the Path. MIX is about putting together to form one substance or mass.  MIX is what we are about. In the smallest step on the path, as well as in our grandest vision; striving towards a humanity that seeks and sees its oneness is the ultimate goal.   Introducing the Path I have often spoken about that  while we walk  we have no banner to "unite" under, literally or figuratively. And I have gotten more than one raised eye-brow in response. But the paradox is that it is the absence of banners that unites us. The unity is given, it is what we have come with, it is what we are, it is what we will become. It is the banners, the labels that divide us. The ones saying  black or white, christian or muslim, gay or straight, greek or jew, high or low, man or woman, protestant or catholic, rich or poor, saint or sinner, left or right, right or wr