Skip to main content

Luften




Jag är luften
ditt livs uppehållare
och din andes dräkt

Jag är din vän vinden
finn den
och du har funnit 
livets syresättare

Vinn den 
och du har vunnit glädjens kraft
skrattets förutsättning
andens boning

Vinden blåser vart den vill
den kan inte tämjas
den kan inte brinna still

Den kan bara viska
viska om en bättre värld
där eldens härd
där vattnets källa
där jordens mull
av vinden blandats i rätta proportioner

Vinden är vägens medvandrare
vinden ilar snabbt före bakom nästa krök
vet hur landet ligger
vet var bäckarna rinner till
och eldarna brinner

Vinden är till för vandraren
ger honom vägledning
vet vart vägen vänder
långt innan vandrarens fot
har kännt vägens krökning

Var vän med vinden
och du har en lustig och vänlig kamrat
alltid vid din sida

Vänd dig till vinden med dina frågor
med din oro, med din tunga börda
vinden viskar ditt svar
vinden blåser ditt ansikte rent från orons rynkor

Och när din väg går uppför
vänder vinden sin väna sida till
dess lekfulla kraft
bär dig och dina bördor upp till krönet

Vinden är vis
inte en förstockad visdom bland dammiga volymer
barnets lekfulla vishet
i sin intuitiva värld

Så ta emot vinden
låt den viska ditt namn i ditt öra
och ditt namn är...

Hörde du inget?
lyssna då närmare
vinden sjöng det i ditt hjärta

Om du inte kunde uppfatta det
berodde det förmodligen på att ditt namn är så stort
så övermåttan härligt
så underbart utan gräns

Sån är du - vindens vän

Gör vindens vilja till din
ta med villighet emot vindens snabba fötter
hennes rena hjärta
och vindlande intellekt

Drag in andan och känn hur din bröstkorg reser sig
det är vindens trick
fastän den är osynlig
har den kraft att resa eller rasera människans verk

Var vindens vän
andas i dess anda
och ditt verk blir stort och mäktigt
kanske på vindens vis med lekfullhet i det lilla
men vinden ser storheten i det lilla

Var vindens visselpipa
ett instrument tomt och tyst utan vinden
men med den kan den lilla pipan ljuda över allsköns oväsen
och få de största och mest febrila verksamheter
att stanna upp och bli stilla


Var en vän till vinden
finn den
vinn den
och du har vunnit Guds renaste ande
i ett rent bröst

Lyft upp din blick!
Vad ser du?

Ett tomt kosmos
eller ett myller
av levande, upplivande
stjärnors prakt?

Skillnaden är vindens

Vinn den
och du har vunnit en glädje
som inte ser något slut
som inte känner en ände på lovsången
som stiger från dina lungor

Men stormen då?
Den vredskande, bitande, vinande stormen?

Lugn i stormen
även stormen är vindens dans
en lekfullhet som övergår människans

Var inte rädd för stormen
den är för ditt bästa
även om du inte anar det
när du är mitt i den

Men även stormen är din vän
och efter stormen kommer stillheten
när ditt öra lär sig lyssna
till alla de ljud som vinden vill förmedla -
den viskande susningen
tillika med den vinande stormen

Värdera inte vindens språk
då kommer din stillhet lik en fjäder
som långsamt och oerhört lätt
landar i din öppna hand


Öppna dina händer för vindens vänskap
och din hand förgylls
och blir lik en gudoms

Öppna ditt hjärta för vindens vänskap
och ditt liv blir ett
med vägens vishet
vågens svallande glädje
och Världens Ljus


Lyssna till en av luft-låtarna från "Kvintessens"
Alaha Ruha - God is breath:

P



Comments

Popular posts from this blog

Åke Edvinsson, 60 år

Det går nog knappt en dag utan att jag tänker i tacksamhet på dig, Åke. Alla minnen som vi delat under årens lopp blir man ju ständigt påmind om genom gamla sånger och sammanhang, människor och miljöer som poppar upp litet här och där, litet nu och då. Häromdagen slogs jag av en lust att hålla ett tacktal till dig för allt du betytt för mig, men antog att det är väl något jag kommer att skjuta upp tills din begravning - om nu inte du kommer att sjunga på min dessförinnan. Men varför vänta till dess, tänkte jag sen? Det är så dags då, nej låt mig få uttrycka detta nu! Och så vaknar jag idag och ser att du fyller 60 år! Detta är mitt tillfälle, att få skriva ett helt oförblommerat tacktal till en underbar människa som nog betytt mer för mig - och för många andra - än någon annan utanför den innersta familjekretsen! Den första gång jag såg dig var den första gång jag hörde dig; i barnkören som repade i kyrkskolan under fröken Gun Anderssons ledning. Och vi fortsatte s

The unfolding tale of a hundred hymns

Wow! The power of setting your intentions...  Last summer I created a folder in my computer, and I had to give it a name. After giving it a quick thought I wrote: "Hundred hymns", in an attempt to be a bit poetic in the small space and time given.  There's a new hymnbook on its way in Sweden and a call has gone out for anyone who wants to contribute with proposals. I thought I ought to send in something before the deadline on New Years and the folder was created for this purpose.  I started to browse thru a life's worth of song creation and did not find much suitable, managed to come up with about 30 songs that I thought could work, after editing them quite substantially.  After that I fell ill in Covid. Little did I realise then how necessary this was for the developments that were to follow. For the first time in my life I had a personal and very tangible experience of life's brevity. And a reminder of the importance of taking every day as a precious gift.  ​ N

Never Ending Peace And Love – Reflections on a first encounter with NEPAL

Part 1 My time in Nepal is drawing to a close. For this time... Impossible to summarise this amazing country, but in short it has been a peak experience. Peak time with peak people in peak country. The nature is unquestionably one of its kind, with both jungle and the highest peaks of this planet within sight. And the people, to a large extent poor, but with a richness of soul and spirit that is overwhelming; generous, kind, humble and proud at the same time. But most amazing has been our way to approach it; walking, talking and singing... I feel that our "Sång & Gång" concept, our "walk & sing" adventures that we now have developed for almost 30 years have found an ultimate form here. We walk into the villages, meeting people eye-level, share a song, and walk out of there with a garland around our necks and a blessing on our foreheads. And a smile in our hearts and a sense of taking part in a real transformative meeting. For both parties. All of this has