English below Det har dykt upp en sida på facebook: ” Vi som minns Falun Folkmusik Festival ” där människor som drabbades av den festivalens kraft berättar litet minnen. Minnen är till för att förstå nuet bättre, endast därför känns det meningsfullt med en liten tillbakablick. Första m innesbilden : Massajerna vid Stångtjärn, men det är inte bara en bild, det är mycket ljud också, och doft och känsla… De ståtliga massaj-männen sjunger och dansar i en cirkel vända inåt, och vi andra står tätt, tätt runt om. Trycker oss mot, vill vara delaktiga, förstå och känna den afrikanska magin som på något sätt bubblar fram från cirkelns mitt. Intensiteten i sången och de rytmiska hoppen växer och trans-dansen går mot ett klimax. De atletiska männens hårslingor, inbakade med kodynga, slår mot mitt ansikte ibland när de hoppar; en doft av afrikansk jord, en konkret känsla av Afrikas mystik mot min kind. Som om jag aldrig varit så nära Afrika ...