Skip to main content

Meningen




En våg bryts. Solens sneda strålar skimrar i skummet. En hund springer i vattenbrynet. Där vattnet kysser stranden ligger det spännande landet! Hunden springer i glädje, rullar runt i vågskvalpet, bjäffar litet mot en retfull mås, hämtar en bit drivved.


Vad är hans syfte? Vad är hans motiv? Vad är vågens syfte, dess motiv? Vad är människans?


Varför är vi här, uppkastade på denna strand utan eget val eller förskyllan? Vad är egentligen meningen?


Förstår vågen sin mening? Och ändå rör den sig i sådan skönhet och kraft! Otyglad och otvungen kysser den sin strand och föder nytt liv i mötet. Men förstår den meningen?


Hunden anar vågens mening. Den är till att leka i! Den är till att spola upp fina bitar av drivved att sätt tänderna i! Och hunden gör det gärna och helhjärtat, intensiv i varje rörelse, med öronen fladdrande för vinden, med svansen signalerande sin glädje. Men förstår den sin mening?


Människan anar dess mening. Hunden är hans bäste vän, den trofaste kamraten i nytta som nöje, vännen som aldrig sviker en när andra sviktar; bilden av trofastheten själv.


Människan förstår hundens mening och hon jagar lyckligt i hundens sällskap längs stranden, befriad till lekfullhet, befryndad med djur och natur, full av livslust på stranden, naturens egen lekhage; vågspelet som är ständigt nytt i sin oföränderlighet. Men förstår människan sin mening?


Våga du människa! Lek på din strand just därför att du inte allt förstår!
Ty bortom din förmåga att greppa och fatta lekens vidd finns en ordning så mycket rikare och djupare som havet är djupare än droppen! Vila i det hisnande djupet. Lek oförfärad och trygg i visshet att du är buren av det oändliga mycket större sammanhanget än du kan omfatta och förstå! Lek mitt barn, i den tryggheten! Njut både av vågens taktfasta rytm och dess fullständiga oberäknelighet! Ty där ligger leken, i spelets regler finner du din frihet.


Ge dig hän i din lek fullständigt trygg i att meningen finns där. Bortom havet anar du en annan strand fast din plats är att vara där du är helt och fullt lekandes på din egen strand. Och låt glädjen fullkomnas i dig i vissheten att vattnet i din droppe är det samma vatten som den väldiga oceanens!

Comments

Popular posts from this blog

Mundekulla Music Festival.

We are here in the embrace of Mundekulla, the course centre in the middle of the woods. Every morning kicks-off with a circle-dance on the lawn. What a wonderful way to start the day! The first morning we sang a new song of Anne Elmberg: I am beautiful  just the way I am. You are beautiful  just the way you are. Shining like a star, we are here to be  who we truly are. We are beautiful  j ust the way we are. And we danced and saw our beauty. Just as we are. It is wonderful for a walker from the long, straight roads to rest in a circle-dance. That is a home-coming of sorts. The meeting is the reward of the walker, the fellowship his goal and the trust his staff. The festival ended with us all summing it all up by creating and singing a new song with Sadhu the dancing dervish in the middle.  Download the full score from here! The lyrics were born out of the moment:  (in a not-so-poetic English translation;)...

Åke Edvinsson, 60 år

Det går nog knappt en dag utan att jag tänker i tacksamhet på dig, Åke. Alla minnen som vi delat under årens lopp blir man ju ständigt påmind om genom gamla sånger och sammanhang, människor och miljöer som poppar upp litet här och där, litet nu och då. Häromdagen slogs jag av en lust att hålla ett tacktal till dig för allt du betytt för mig, men antog att det är väl något jag kommer att skjuta upp tills din begravning - om nu inte du kommer att sjunga på min dessförinnan. Men varför vänta till dess, tänkte jag sen? Det är så dags då, nej låt mig få uttrycka detta nu! Och så vaknar jag idag och ser att du fyller 60 år! Detta är mitt tillfälle, att få skriva ett helt oförblommerat tacktal till en underbar människa som nog betytt mer för mig - och för många andra - än någon annan utanför den innersta familjekretsen! Den första gång jag såg dig var den första gång jag hörde dig; i barnkören som repade i kyrkskolan under fröken Gun Anderssons ledning. Och vi fortsatte s...

Mountain and sea

I am cradled so safe between mountain and sea. So protected yet floating so flawlessly free. I am wave, I am particle, child, I am God,  I'm the fish, I'm the star. I'm the kick in your womb, I'm the kiss in your ear. I'm the "I AM" transcending the time and the sphere. I am here, I am near, I am now, I am dear. I'm the child of all your dreams.  I'm the dream come true, I am you! The  reason for being born in flesh is to learn to see way beyond it. The reason for leaving my mother’s deep warm sea is to learn the Oneness of all. My kicks are a tapdance with time and with space. I am learning from the beats of my mother's heart's embrace, and from the soft of the floors and the walls of her womb I will incarnate soon. I'm the dream come true, I am you! I'm the dream come true, I am you! This post has waited a long time to be published.  "Mountain and sea"  was written when...