On top of the mountain

Had a fantastic day yesterday. Walked longer than any day before. And higher.

Totally still, cloudless, warm. All blue, yellow and white. Apart from a few Norwegian flags flying outside the "hytte" on the first of May.

Reached the summit, the water-divide is passed. Now it will be downhill in principle until Jönköping where we climb up onto the Southern Swedish Highlands...

The mountain showed its most lovable side yesterday. It has got others. 293 years ago a Swedish army retreated over the mountains here nearby. 3000 soldiers never made it through the storm and froze to death on the mountain. The Swedish era as a European superpower ended in a blizzard up on these mountains. But yesterday they embraced a lone Swedish walker with bliss and beauty.

°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°°

Swedish soldier from a memorial at the museum of Tydal
Marscherande karolin vid monument i Tydal.

Hade en fantastisk dag igår. Gick längre än någon dag tidigare. Och högre.

Helt vindstilla, molnfritt, varmt. Blått och gult och vitt. Förutom några norska flaggor som vajade utanför hytterna på första maj.

Höjdpunkten är nådd, vatten-delaren passerad. Nu bär det som sagt nerför i princip till Jönköping där vi ska upp i Sydsvenska höglandet.

Fjället visade sin absolut mest älskvärda sida igår. Den har andra. För 293 år sen retirerade en svensk armé över gränsen här i närheten. 3000 soldater blev kvar i stormen uppe på fjället och hela den svenska stormaktsdrömmen gick upp i snörök. Men i går omfamnade fjällen en ensam svensk vandrare med skönhet och ljuvlighet.

Comments

Åke Edvinsson, 60 år

Det går nog knappt en dag utan att jag tänker i tacksamhet på dig, Åke. Alla minnen som vi delat under årens lopp blir man ju ständigt påmind om genom gamla sånger och sammanhang, människor och miljöer som poppar upp litet här och där, litet nu och då. Häromdagen slogs jag av en lust att hålla ett tacktal till dig för allt du betytt för mig, men antog att det är väl något jag kommer att skjuta upp tills din begravning - om nu inte du kommer att sjunga på min dessförinnan. Men varför vänta till dess, tänkte jag sen? Det är så dags då, nej låt mig få uttrycka detta nu! Och så vaknar jag idag och ser att du fyller 60 år! Detta är mitt tillfälle, att få skriva ett helt oförblommerat tacktal till en underbar människa som nog betytt mer för mig - och för många andra - än någon annan utanför den innersta familjekretsen! Den första gång jag såg dig var den första gång jag hörde dig; i barnkören som repade i kyrkskolan under fröken Gun Anderssons ledning. Och vi fortsatte s

The unfolding tale of a hundred hymns

Wow! The power of setting your intentions... Last summer I created a folder in my computer, and I had to give it a name. After giving it a quick thought I wrote: "Hundred hymns", in an attempt to be a bit poetic in the small space and time given. There's a new hymnbook on its way in Sweden and a call has gone out for anyone who wants to contribute with proposals. I thought I ought to send in something before the deadline on New Years and the folder was created for this purpose. I started to browse thru a life's worth of song creation and did not find much suitable, managed to come up with about 30 songs that I thought could work, after editing them quite substantially. After that I fell ill in Covid. Little did I realise then how necessary this was for the developments that were to follow. For the first time in my life I had a personal and very tangible experience of life's brevity. And a reminder of the importance of taking every day as a precious gift. N

Never Ending Peace And Love – Reflections on a first encounter with NEPAL

Part 1 My time in Nepal is drawing to a close. For this time... Impossible to summarise this amazing country, but in short it has been a peak experience. Peak time with peak people in peak country. The nature is unquestionably one of its kind, with both jungle and the highest peaks of this planet within sight. And the people, to a large extent poor, but with a richness of soul and spirit that is overwhelming; generous, kind, humble and proud at the same time. But most amazing has been our way to approach it; walking, talking and singing... I feel that our "Sång & Gång" concept, our "walk & sing" adventures that we now have developed for almost 30 years have found an ultimate form here. We walk into the villages, meeting people eye-level, share a song, and walk out of there with a garland around our necks and a blessing on our foreheads. And a smile in our hearts and a sense of taking part in a real transformative meeting. For both parties. All of this has

Anders Nyberg's blog

Search This Blog